Vi kom till Barbados några dagar före jul efter en fin segling och en liten storm så man fick känna på vädrets makter också för vad vore en atlantsegling utan lite tufft väder?
Vi skulle ha ropat upp deras kustbevakning ett antal sjömil innan ankomst men det hade Kapten J glömt eller kanske bara struntat i så det kom ut en RIB och mötte oss med en utskällning, sedan skulle vi segla in till hamnkontoret och klarera där men eftersom propelleraxelns axiallager hade skurit kunde vi inte gå för maskin och fick efter en lång palaver tillåtelse att ankra på redden och ta dingen in till kontoret. Kapten J och en av grabbarna åkte för att fixa formaliteterna men de åkte inte in till hk direkt utan gick i land vid fiskehamnen och gick genom denna utan att veta att det var förbjudet, de missade väl de tio kvadratmeter stora skyltarna kan man tänka… Väl inne hos hamnkaptenen fick de återigen skäll för att de undlåtit att föranmäla vår ankomst, dessutom fick de skäll för att vi inte seglat in till bryggan, att de lagt till vid fiskehamnen med dingen, att de gått genom densamma samt att han hade kamouflagemönstrade byxor. Efter de tagit emot allt skäll, anmält vår ankomst, betalt avgifterna och vänt byxorna på avigan, det var olagligt att ha kamouflagemönstrade byxor på Barbados, kom de tillbaka till oss som väntade på båten. Vi hade seglat över atlanten!
Kapten J som spenderat tjugosju år och en ansenlig mängd pengar på att bygga båten var riktigt lycklig och bjöd oss på femtioårig Macallan whisky som ankardram sen fortsatte vi firandet med lite enklare drycker men vi var ganska nyfikna på ön så vi hoppade i den lilla gummibåten, “dingen” och åkte iland till “the Yacht Club” där vi omedelbums beställde var sin “rum punch”. De hade också WIFI så grabbarna kunde uppdatera sig om vad som hänt hemma och i världen under de dryga två veckor vi var ute på det stora blå.
Själv hade jag ingen dator med mig utan inskränkte mig till att skicka ett sms för att tala om att vi levde. Jag struntade väl i vad som hände hemma för vad skulle jag kunna göra för något åt det? Jag var ju i Västindien! 
Fortsätter väl skriva sen nån dag…
